NFL-SWEDEN

Big Ben gjorde det igen. Ännu en match, ytterligare sex touchdowns. På två matcher har han kastat fler touchdowns (12) än vad mer än hälften av NFL’s quarterbacks har gjort på en halv säsong, och Roethlisbergers Steelers har verkligen tagit jättekliv de senaste veckorna. Slutspelsjakten efter de sex eftersökta biljetterna till NFL’s finrum börjar hetta till nu. De första 2,1 kilometrarna av NFL-maraton har nu sprungits och för vissa lag mer än så, nu börjar slutruschen på riktigt. De lag som levererar i november och december är oftast dem det skrivs om i historieböckerna, de som når toppform i precis rätt läge. Framgångar från första halvan av säsongen glöms snabbt bort om man schabblar till det på slutet. Nu börjar den riktiga NFL-säsongen och redan förra veckan separerade sig vissa lag från de som inte har vad som krävs för att nå slutspelet. Det här var de viktigaste lärdomarna som kunde dras från en superavgörande nionde omgång:

 

Patriots tar täten i AFC-racet

Efter Patriots stora förlust mot Kansas City Chiefs i week 4 låg de på 2-2 i record, offensiven klickade inte och Tom Brady missade många kast. Det började talas om att Patriotsdynastin äntligen var på väg att falla, Bradys utvecklingskurva hade vänt neråt. Sedan dess har Pats vunnit fem raka efter att ha slagit toppkonkurrenten Denver Broncos på övertygande maner och därmed tagit greppet om home field-advantage i slutspelet. I matchen framgick det obehagligt tydligt (sett ur Broncosperspektiv) att det snarare är rekordmannen Peyton Manning som kanske sett sina bästa dagar. Självklart är han fortarande en fantastisk quarterback och han är den huvudsakliga anledningen till att Broncos är en solklar favorit, men i kontrast till Brady i söndags såg han, ja, gammal ut. Brady undvek Broncos’ pass-rush med bra fotarbete för att sedan leverera kanonpassningar till bland annat Edelman och Gronkowski (som spelat ”lights-out” under Patriots vinststräcka). Fysiskt sett går det inte att jämföra de två quarterbacklegenderna som ställdes mot varandra för sextonde gången i söndags. I det blåsiga New England-vädret gjorde Bradys överlägsna armstyrka den största skillnaden. När Mannings bollar vobblade i motvinden försämrades träffsäkerheten rejält och många passar som Indianapolis Colts-Manning hade klarat av föll incomplete mot Patriots. AFC-racet om ”1st seed” håller på att bli en riktig rysare. Bortsett från Patriots och Broncos ligger Steelers och Colts bakom och jagar, och de sistnämnda möter just Patriots i Primetime på söndag. Om New England även klarar av utmaningen som Andrew Lucks Colts representerar talar väldigt mycket för att de kommer kunna hålla fast vid den ledning i AFC som de har nu, men annars kan Broncos relativt enkelt återta förstaplatsen då den andra halvan av säsongen definitivt är deras lättare. Att upplösningen av AFC-racet kommer bli oerhört spännande är nästan garanterat och krönandet av en grundseriemästare kommer att sitta inne länge. Men med söndagens seger tog Patriots åtminstone kommandot, vi får se om Colts har något att säga om det.

 

Dolphins spänner musklerna mot Chargers

Dolphins 37 - 0 Chargers. Var kom det ifrån?

Ända sedan Miami draftade Ryan Tannehill 2011 har de varit ett svåranalyserat lag. Många av pusselbitarna har funnits på plats men på grund av antingen tillfälligheter eller ojämna prestationer har de hamnat precis utanför slutspelsdramat. Förra året satte Jonathan Martin-skandalen en stor käpp i hjulet (en offensive lineman som lämnade laget därför att andra mer erfarna spelare hade utsatt honom för pennalism). Händelsen störde lagkänslan och tog mycket av den koncentration som egentligen skulle läggas på att vinna matcherna. Senast Dolphins nådde slutspelet var 2009 då de med nöd och näppe knep AFC East från både Patriots och Jets i sista omgången, vilket för övrigt är den enda säsongen Patriots inte vunnit divisionen sedan 2003 (och hela den säsongen missade Brady p.g.a. en knäskada…). Trots att Patriots har kommit igång de senaste veckorna känns det för första gången sedan just 2009 som att något lag faktiskt skulle kunna ge New England en match om divisionskronan. Buffalo Bills har överraskat och är 5-3 efter halva säsongen sedan den erfarne Kyle Orton kommit in och effektiviserat den Bills-offensiv som knakade under E.J. Manuel. Sammy Watkins visar på superstjärna-potential och deras defensiva linje kan vara en av ligans mest fruktade, ledd av Mario och Kyle Williams (inte syskon). Dock är inte Bills den huvudsakliga utmanaren till New England utan det är just de omnämnda delfinerna från South Beach. Förra helgens match mot San Diego Chargers sågs inför omgången som en jämn match mellan två mittenlag där Chargers hade fördelen ledda av stjärnquarterbacken Philip Rivers. Matchen var dock inte jämn, inte alls, någon gång. Coach Philbins manskap, med quarterbacken Ryan Tannehill i spetsen dominerade Chargers rakt igenom och nollade Rivers för första gången i hans karriär. Dolphins defensiva linje terroriserade San Diegos offensiva och som en konsekvens kastade Rivers tre interceptions. Den omtalade Tannehill har under sina första två år i ligan inte riktigt hittat rätt. Han har visat på mycket potential, men bristande beslutsförmåga och oförmåga att kasta långa kast med träffsäkerhet har fått folk att tvivla på att han är rätt man för jobbet. Under nya offensiva koordinatorn Bill Lazor verkar dock Tannehill ha funnit sitt självförtroende. Sedan Dolphins’ stod över i week 5 skulle Miami ha vunnit fyra raka om inte Aaron Rodgers åstadkommit en magisk vändning i sista minuten i week 6, men de andra tre segrarna är inte dåliga. De har slagit både Bears på bortaplan och nu krossat wildcard-rivalen Chargers, mycket tack vare Tannehills utveckling. Miami verkar ha växlat upp som lag och även om de inte kan komma ikapp Patriots ser jag dem som en av favoriterna att knipa en av de två wildcard-platserna.

 

Slutspelsfootball återvänder till New Orleans

Trots all den tveksamhet som riktades mot Super Bowl-favoriterna Saints för tre veckor sedan finns det nu ingen tvekan om deras slutspelsutsikter. Efter en enkel, och osedvanlig, seger borta mot divisionsrivalen Carolina Panthers verkar det som att Saints nu har ett järngrepp över NFC South. New Orleans är kända för att vara oerhört starka i sin Superdome och kan de nu lyckas få spelet att klicka även på bortaplan skulle de till och med kunna utmana om en first round bye. Trots att de vunnit lika många matcher som de förlorat under den första halvan av säsongen, en underprestation sett till vad som förväntades av dem innan säsongen, känns det som att denna division är avgjord. Saints formkurva har gått spikrakt uppåt i samband med att Rob Ryans defensiv äntligen börjat kicka igång samt att Brees’ favoritmåltavla Jimmy Graham återgått till att vara den dominanta tight end han är efter en ihärdig axelskada. Före detta first round picken Mark Ingram springer också bättre än vad han någonsin gjort innan i Saints, vilket ger Saints-offensiven ytterligare en dimension. Bucs och Falcons är båda två katastrofala så det enda laget som hade kunnat utmana Saints är Panthers, men inte efter att precis blivit utspelade på hemmaplan av sin största rival och fått sina brister exponerade. Man ska inte ta ut segern i förskott, men Saints-fans: ni kan börja boka era slutspelsbiljetter redan nu.