Säsongsguiden 2016:

AFC North

John Sigfridsson, 18:e Augusti 2016

- Kan Steelers återta AFC North-tronen?

Hade det inte varit för en fumble av Jeremy Hill med 90 sekunder kvar i förra årets wild-card match mot Pittsburgh hade Cincinnati brutit sin fem år långa slutspelsförbannelse. Hade det inte varit för skador på Steelers två första runningbacks hade tredje-runningbacken Fitzgerald Toussant aldrig fått röra bollen i slutspelets kvartsfinal, och hade det inte varit för en sen fumble av just Toussant hade Pittsburgh slagit ut Super Bowl-mästarna Denver och avancerat till AFC Championship. Väl där hade vad som helst kunnat hända. Vad ska allt detta innebära? Jo, att Pittsburgh eller Cincinnati lika gärna kunnat vara det lag som lyfte Lombarditrofén förra året.

 

AFC North har under det senaste decenniet varit en av de mest konkurrenskraftiga divisionerna i NFL och den lär vara det i år igen. I Steelers, Bengals, och även Ravens har AFC North tre stentuffa lag med Super Bowl-ambitioner. Förutom avvikaren Cleveland har divisionens lag rutinerade coaches och stabila quarterbacks, vilket ger alla en chans att stå som divisionssegrare efter slutsignalen i Week 17. Här är allt ni behöver veta om AFC’s nordliga division inför säsongen 2016:

 

Mitt tips:

Pittsburgh Steelers 12-4

Cincinnati Bengals 10-6

Baltimore Ravens 8-8

Cleveland Browns 4-12

 

Pittsburgh Steelers:

Förra året knep Cincinnati AFC North-titeln bara för att, i typisk Bengals-maner, bli utslagna av just Steelers i wild card-omgången. I år tror jag att Pittsburgh återtar tronen. Pittsburgh har möjligtvis ligans bästa runningback i Le’Veon Bell och garanterat ligans bästa wide receiver i Antonio Brown (vilka båda missade slutspelsmatchen mot Denver ). Kombinera det med den evigt pålitliga quarterbacken Ben Roethlisberger och du har receptet för ligans bästa offensiv. Deras unga defense med playmakers som Ryan Shazier och Stephon Tuitt verkar komma till sin rätt, och den enda stora bristen de har är deras tunna secondary. Två faktorer kommer att avgöra Pittsburghs framgång i år: Kan deras offense göra tillräckligt med poäng för att göra upp för deras secondary och desto viktigare, kommer deras stjärnspelare kunna hålla sig på planen? Le’Veon Bell och receiverlöftet Martavis Bryant är redan avstängda 4 respektive 16 matcher (hela säsongen), och vem vet vilka skador som kan komma att drabba dem? På pappret är de det bästa laget i AFC North, frågan är om de kan leva upp till det.

 

Cincinnati Bengals:

Cincinnati Bengals är ett unikt fall, sett ur ett historiskt perspektiv. Väldigt få lag med spelartrupper som 2010-talets Bengals har haft så lite framgång som Cincinnati har. På både offense, defense och special teams har Cincinnati haft ett överflöde av talang de senaste 5 åren, men i 5 raka år har de slagits ut i slutspelets första omgång. Förra året såg det ut att vara dags för Bengals att bryta förbannelsen, men på ett bisarrt vis lyckades de schabbla bort ledningen mot Steelers i sista minuten. Så vad är annorlunda i år? Vad skulle kunna ta Benglas över deras till synes oöverkomliga spärr? Det enkla svaret är fortsatt utveckling på quarterbackpositionen. Andy Dalton hade sitt bästa år i karriären förra året, och under stunder av grundsäsongen såg han ut att vara den elitquarterbacken alla Bengalsfans drömt om. Tyvärr kortade än olycklig tumskada säsongen kort för Dalton, men om han kan fortsätta bygga på förra året borde Bengals, tillsammans med Pittsburgh, anses som AFC-favoriter. Om turen äntligen kan skina på Bengals skulle detta kunna vara deras år, men jag har svårt att Daltons slå sig in i samma sällskap som Rodgers, Brady och Roethlisberger. Utan quarterbackgurun Hue Jackson kvar som offesive coordinator tror jag Dalton kommer ner till jorden i år, och det kommer att dra ner Cincinnatis vinsttotal från i fjol.

 

Baltimore Ravens:

Det känns som ett århundrade sedan Joe Flacco lyfte Lombardi-trofén efter av hans MVP-insats i Super Bowl 47, men sanningen är att det bara var fyra år sedan. Vad hände med den AFC-kraften som Ravens var under så många år? Sedan Super Bowl triumfen 2012 hade Baltimore legat på gränsen till medelmåttighet, ända till förra året, då de officiellt tog klivet in i NFL’s bottenskikt. Sedan båda legenderna Ray Lewis och Ed Reed hängde upp skydden på hyllan efter Super Bowl-segern har en avsaknad av defensivt ledarskap märkts av, och Ravens har förlorat sin identitet. Baltimorehar inte längre en fruktad defensiv och Joe Flacco har inte kunnat axla ansvaret som lagets ledare. Dock borde Baltimore inte vara samma bottenlag som vann ynka 5 matcher förra året. Flacco är trots allt en quarterback av hög klass, och om han kan undvika skador kombinerat med mer receiverproduktion har Ravens en chans att återvända till slutspelet. I slutändan tror jag inte att deras åldrande defense kommer att kunna hålla laget flytande, trots en offensiv återvändning till form.

 

Cleveland Browns:

Moneyball. Nu börjar det. Browns verkar äntligen ha en plan på hur de ska återvända till NFL’s rampljus, vilket bringar en framtidsoptimism som inte funnits i Cleveland på flera år. Vägen till målet är dock lång, och planen börjar med en total ombyggnation av laget. Cleveland kan vara det tunnaste laget i årets NFL, sett till erfarenhet och meriter, och det finns ingen chans att Browns vinner mer än 5 matcher denna säsong. Dock förtjänar Cleveland cred för att de äntligen gör något åt deras konsekventa misslyckande. ’Gör om, gör rätt’ var definitivt Ohio-lagets signum denna offseason. Veteranerna med höga löner släpptes och de misslyckade draftprojekten dumpades (*host* Johnny Manziel *host*). Istället för att fortsätta hoppas att deras groda till spelartrupp plötsligt ska förvandlas till en prins så börjar Browns äntligen om på ett nytt blad. Anställningen av den eftersökte Hue Jackson som Head Coach var även ett stort kliv i rätt riktning, och nu behöver Browns bara en quarterback som kan leda laget. Är Robert Griffin III den quarterbacken? Tveksamt, men med en kärna av unga spelare skulle Cleveland kunna vara tillbaka i slutspelsdiskussionen om några år. Men inte i år. No way.

av John Sigfridsson