NFL-SVERIGE

I söndags fick sportvärlden bevittna en av de bästa, mest overkliga individuella prestationerna någonsin. Efter att ha varit på Mile High Stadium och sett mina Broncos vända och vinna mot Dolphins gick min bror Tom och jag, i ett överlyckligt tillstånd, till en sportbar i Denver för att fira segern samt ta oss en titt på Sunday Night matchen mellan Cowboys och Giants. Tom är ett lika stort Giants-fan som jag är Broncos-supporter och trots uppgivenheten över vad som verkar vara ytterligare en förlorad säsong för New York-laget hade hans blåklädda jättar fortfarande en attraktion att bjuda på, en ljusglimt att ta ifrån den annars så mörka säsongen – Odell Beckham Jr.

 

Innan Cowboysmatchen var jag inte helt såld på att Beckham hade den elitpotentialen min bror talade om. Han var Giants' first round pick i år och trots att han valdes som draftens trettonde spelare var han så gott som bortglömd vid säsongsstarten. En fotskada höll honom borta från både försäsongen och de första fem grundserieomgångarna och allt snack handlade vid det laget bara om de andra två rookie-receivrarna Sammy Watkins och Mike Evans, som båda valdes före Beckham. Onekligen har både Watkins och Evans levererat i vad som verkar vara den djupaste receiverklassen någonsin men efter att ha beskådat Beckhams show i söndags finns det ingen tvekan om att New Yorks nya nummer tretton har potentialen att bli den bästa receivern i ligan.

 

Trots att han saknar den längden som en Calvin Johnson eller en Larry Fitzgerald har visar Beckham bara sex matcher in i sin unga karriär på både spelförståelse och skicklighet i route running, vilket räcker gott och väl för att slå sin quarterback. Kombineras det med exceptionell fysik och en gudabenådad förmåga att fånga bollar har du hela receiverpaketet - då har du Odell Beckham. Den mottagningen Beckham lyckades åstadkomma mot Cowboys ska inte gå att utföra. Trots Cowboys-cornerbacken Brandon Carrs interference fick han liggandes raklång i luften, med ynka tre fingrar till hjälp, in Eli Mannings 60 yard-bomb i hans famn. Passen som Manning kastar är omöjlig för alla mänskliga receivers att fånga, men Odell Beckham drog in den - 'the catch of a lifetime'.

 

Utöver det gjorde han två tre andra fantastiska mottagningar mot Cowboys, något han gjort vecka in, vecka ut sen han klev in på en NFL-plan för första gången. Dock kan inte en receiver på helt egen hand vinna matcher för sitt lag och i söndags visade sig just det, då Giants till slut inte kunde hålla i sin ledning, och förlorade med 31-28. Giants behöver tveklöst behöva göra flera förändringar under off-season, kanske till och med ett tränarbyte, men någon som troligen kommer att få behålla sin post är Giants GM Jerry Reese. Valet av Beckham Jr. var ett vågat sådant, Giants hade större behov på andra positioner än receiver i våras men Reese visade mycket förtroende i LSU-produkten när han tog honom som draftens trettonde val, och trots att Beckham egentligen tippades att gå i slutet av första rundan är Reese's beslut mer än berättigat nu. Odell Beckham Jr. är the catch of a lifetime för Jerry Reese och brorsans Giants har nu anledning att tro på en ljusare framtid för 'the Big Blue'.